Naturskydd och skötsel
Frostbrunnsdalen har alltid varit “fridlyst” i folkmedvetandet, men den 19 juni 1978 beslöt länsstyrelsen att göra Frostbrunnsdalen till naturreservat. Förvaltningen av dalen skall skötas av skogsvårdsstyrelsen i samråd med Borlänge kommun och Stora Tuna pastorat. Till beslutet bifogades en detaljerad skötselplan på 37 sidor.
Vid en snabb blick på Frostbrunnsdalen frestas man kanske att tro att dalen har en slitagetålig vegetation, men så är inte alltid fallet. Vegetation på branta mo och mjälaavlagringar är alltid känsliga för slitage, och dessutom ligger stora delar av området på fuktiga marker. Dalen är också känslig för igenväxning som kan drabba många växter och insekter negativt. Det är dessutom mycket tråkigt om dalen skulle förfalla och växa igen, som den till viss del redan gjort, eftersom den har ett stort rekreationsvärde.
Det är därför med stor glädje man kan konstatera att den kontinuerliga skötseln av dalen kommer att skötas av en skötselman. Dennes uppgifter blir att bl.a. sköta slåtter, städning och sophämtning, medan AMS-anställda troligen kommer att utföra större arbeten. Till uppgifterna hör även en övervakande funktion.
Hösten 1979 startade de inledande arbetena så smått. Dessa innebär slåtter, röjning och gallring av de 21 olika skötselområdena. Utplacering av bänkar, bord och sopkärl på flera platser. Stigarna skall röjas och i vissa fall förbättras. Bommar och vändkors ska monteras vid entréerna till dalen där man också sätter upp upplysningstavlor och vägvisare. Den gamla bron i norra delen ska också byggas upp. Det mest genomgripande blir att granskogen i söder och sydväst kommer att ersättas med mera naturlig lövvegetation, detta sker etappvis med början hösten 1980.
Låt oss hoppas att alla dessa åtgärder kommer att hjälpa till att bevara Frostbrunnsdalens karaktär och att göra dalen till en kombination av rik natur och gammal kultur som Naturvårdsföreningen strävat efter i alla dessa år.
Bengt Oldhammer